I mitten av 80-talet av förra seklet, under ledning av CPSU: s ledare, Mikhail Gorbatsjov, började storskaliga omvandlingar i politik och ekonomi, kallad perestroika, i Sovjetunionen. Flera års reformer hjälpte inte till att skapa "socialism med ett mänskligt ansikte." I början av 90-talet upphörde Sovjetunionen att existera som en enda stat.
Bruksanvisning
1
Det sovjetiska ledarskapet uppmanades att börja perestroika av negativa fenomen i det politiska och ekonomiska livet i landet. Det verkade för landets nya ledarskap att det räckte för att ge ekonomin en acceleration, skapa förutsättningar för övergången till den fria utvecklingen av den nationella ekonomin, för att säkerställa öppenhet så att landet skulle nå framstegen i världen. Den första etappen av perestroika, som började 1985 och varade i cirka två år, hälsades med entusiasm i samhället.
2
I slutet av 80-talet blev det emellertid uppenbart att "renoveringen" av det gamla administrativa systemet för statlig förvaltning inte skulle leda till de önskade resultaten. Därför togs en kurs för att introducera marknadsekonomins principer i ekonomin, som var landets första steg mot kapitalismen. I slutet av decenniet befann sig landet i en akut politisk och ekonomisk kris som krävde radikala lösningar.
3
Sommaren 1988 började den andra etappen av perestroika-omvandlingar. Kooperativ började skapas i landet och privata ekonomiska initiativ uppmuntrades på alla sätt. Det antogs att Sovjetunionen på tre till fyra år skulle kunna integreras fullt ut i världssystemet för kapitalistisk ekonomi, kallad "fri marknad". Sådana beslut bröt radikalt mot alla tidigare principer för sovjetisk ekonomi och bröt ideologiska grunder. Kommunism i Sovjetunionen upphörde i början av det sista decenniet av 1900-talet att vara den dominerande ideologin.
4
Vägen till marknaden visade sig vara oerhört svår. 1990 var nästan inga varor kvar i hyllorna i inhemska butiker. Pengarna som var i befolkningens händer upphörde gradvis att vara ett mått på välstånd, eftersom det fanns lite att köpa. Olyckan växte i landet med regeringens gång, vilket tydligt satte samhället till stillhet.
5
Partiledningen inledde den tredje fasen av perestroika. Partiledare krävdes av tjänstemän att utarbeta ett program för övergång till en verklig marknad, där det skulle finnas privat ägande av produktionsmedel, fri konkurrens och företagens oberoende. Mot denna bakgrund, vid mitten av 1990, B.N. Jeltsin bildade faktiskt i Ryssland sitt eget centrum för politisk makt, oberoende av det centrala ledarskapet.
6
Perestroika återspeglades i de interna politiska processerna som ägde rum i landet. I juni 1990 antog det ryska parlamentet förklaringen om suveränitet, som upphävde prioriteringen av fackliga lagar. Exempel på Ryssland har blivit smittsamt för andra republiker i Sovjetunionen, vars politiska eliter också drömde om självständighet. Den så kallade ”suveränitetsparaden” började, vilket snabbt ledde till Sovjetunionens sönderfall.
7
Vändpunkten i den ryska historien, som slutade perestrojka, var händelserna i augusti 1991, senare kallad "August putsch." En grupp seniorledare för Sovjetunionen tillkännagav inrättandet av statskommittén för nödläget (GKChP). Men detta försök att återvända landet till dess tidigare politiska och ekonomiska kanal hindras av ansträngningarna från B.N. Jeltsin grep snabbt initiativet.
8
Efter att Putsch misslyckades, ägde grundläggande förändringar rum i USSR: s kraftsystem. Några månader senare bröt Sovjetunionen upp i flera oberoende stater. Således slutade inte bara perestroika, utan också hela eran för den stora socialistiska makten.
