Jesus Kristus talade ofta i liknelser för att förklara grundläggande doktrinära och moraliska sanningar. Det var i bilder som var tydliga för människans medvetande som Jesus försökte förmedla människor viktiga aspekter av förhållandet mellan människa och Gud, såväl som viktiga funktioner i relationerna mellan varandra.
Evangelisten Matteus berättar om liknelsen om Kristus om arterna i hans evangelium. Så det beskrivs på följande sätt. En man sådde gott frö i sitt fält och gick till sängs. När natten föll och alla sov, såg en människas fiende sina tarar på åkern (tares - ogräs). Med tiden började båda frön växa på fältet. Hushållsarbetare frågade varför hyresvärden inte skulle ta upp ogräs. Den goda herren svarade dock att ogräs måste lämnas till den vanliga skörden för att inte skada vete. Det kommer att komma när vete kommer att samlas upp i kornet och tarterna skärs och kastas i elden.
Under det goda fröet kan betraktas som kyrkan på jorden, grundad av Gud, liksom alla människor som är Guds skapelse (bra utsäde och vete). Men tiden kom när djävulen frestade människan och synden gick in i det sistnämnda livet. Onda människor började dyka upp, brottslingar som vände sig bort från Gud (onda utsäde och tares) Frågan om varför ägaren inte förstör tarorna kan omedelbart jämföras med frågan om Gud om utrotningen av ondska på jorden och att syndare förstörs. Det jordiska livet är dock bara en del av människans väsen. I ordets fulla mening, först efter högsta domstolen, kommer en belöning och straff att bestämmas för de rättfärdiga och syndare. De rättfärdiga kommer att belönas med paradiset (vete kommer att samlas i kornbotten) och syndare kommer till helvetet (tarterna kommer att brännas i eld).
Dessutom kan liknelsen också innebära att tillsammans med Kristi läror sås många andra falska läror i världen. Varje person gör sitt val på ett eller annat sätt. Allt kommer att slutligen lösas, enligt kyrkans läror, på dagen för den sista domen, när sanningen och falskheten i vissa religiösa läror blir tydliga.