Forskningsplanering är nödvändig för att fastställa dess organisatoriska egenskaper, beräkna nödvändiga medel, fördela resurser och etablera kontrollmetoder. Planen i sig är inget annat än en sekvens av aktiviteter som löser forskningsmålen. Samtidigt löses inte alla problem genom sekventiell implementering av vart och ett av stegen. Därför bör forskningsplanen också innehålla metoder för att lösa problem.
Bruksanvisning
1
Studiens utformning börjar med valet av metod för insamling av källdata. Valet av metod beror på vilken typ av forskning som planeras genomföras. Om detta är en sociologisk eller psykologisk studie, erhålls informationen med en undersökningsmetod. Samtidigt kommer forskningsplanering främst att omfatta metoden för intervjuer samt sammanställning av frågeformulär och frågeformulär.
Forskning inom området grund- och tillämpad vetenskap utförs vanligtvis enligt beprövade mönster, som finns i forskningsinstitutens riktlinjer. All specifik forskning inom dessa områden är starkt beroende av de mål och utrustning som används, liksom av den specifika metodiken för varje vetenskap.
2
Efter att ha valt metoden för datainsamling börjar de utveckla frågor för frågeformuläret. Detta gäller inte planeringen av vetenskaplig forskning, där icke-sociala processer studeras, och inom humaniora genomförs de flesta experimenten på detta sätt. Algoritmen för att sammanställa frågor för en sådan studie ser ut så här:
1. Definitionen av undersökningens mål.
2. Utveckling av frågor vars svar kan bli föremål för analys.
3. Övervakning av de utvalda frågorna, deras bedömning, testning av representativa fokusgrupper och samordning med studiens kund.
Sedan matas de valda frågorna i frågeformuläret och frågeformuläret består vanligtvis av tre delar:
1. Introduktion - frågor relaterade till att attrahera och behålla uppmärksamhet, skapa intresse bland respondenterna i undersökningen.
2. Den erforderliga delen - datum för undersökningen, dess tid, information om respondenten.
3. Huvuddelen, vars planering bör uppmärksamma antalet frågor, deras sekvens. Dessutom bör tillgängligheten av kontrollfrågor tillhandahållas.
3
För att besvara frågan om hur man korrekt upprättar en forskningsplan bör man gå ut från uttalandet om att dess huvudsakliga mål är att lösa de uppgifter som organisatörerna har satt upp. Detta bör ses även vid planering, nämligen vid analysen av uppgifterna.
Undersökningsdata är råa och obearbetade, så de behöver analyseras. I detta avseende måste de presenteras i matrisform - anges i specialtabeller med angivande av typ av svar och frekvensen för var och en av dem. Sedan genomförs en statistisk analys - medelvärden, korrelation och regressionsförhållanden bestäms och nya trender noteras också. Organiseringen av dataanalysaktiviteter bör beskrivas fullt ut i planen.
4
Det sista steget i planeringen och organisationen av studien är formuleringen av slutsatser och rekommendationer. I planeringsstadiet är det nödvändigt att bestämma i vilken form resultaten kommer att presenteras. Slutsatser skrivs endast på grundval av resultaten av studien, och vid utarbetande av rekommendationer kan kunskap som ligger utanför studiens omfattning användas.
