Sociologiska studier genomförs för att fastställa mönster i det offentliga livet och för att få information som är nödvändig för framgångsrika marknadsförings- och sociala program. För att forskningen ska reflektera de processer som sker i samhället objektivt används en vetenskaplig strategi. Det garanterar riktigheten i den insamlade informationen, dess representativitet och omfattande.
De viktigaste metoderna för sociologisk forskning är:
- förhör;
- intervjuer;
- expertundersökning;
- massundersökning;
- observation;
- experiment;
- innehållsanalys;
- sociometri.
Fråga och intervjua
I det första fallet genomförs enkäten genom att fylla i ett formulär med färdiga frågor av respondenten, i det andra är det personlig kommunikation av frågeformuläret och respondenten. Det första alternativet är att föredra med ett litet antal enkla frågor, när du behöver känna till åsikten från ett stort antal människor i olika sociala grupper. När du intervjuar kan du få ett objektivt individuellt porträtt av en smal grupp människor.
Expert- och massundersökning
En expertundersökning genomförs med deltagande av specialister inom det studerade området, där speciell kunskap krävs för att bedöma objektiviteten för den mottagna informationen. Massundersökning är anonym och kräver inte speciell kunskap vid analys av data.
Sociologisk observation
Denna metod involverar att registrera funktionerna hos observationsobjektet i ett visst system i enlighet med studiens mål. Således studeras beteendemässiga egenskaper hos en grupp människor eller ett socialt fenomen. Observationer (känslor, beteende, ansiktsuttryck, tal) spelas in på en förutformad form, i dagboken, samt med foto-, video- och ljudinspelningar.
Ett experiment
Detta är en metod för insamling och analys av data, där hypotesen kontrolleras med forskarens ingripande i den naturliga händelseförloppet.
Innehållsanalys
Detta är en kvantitativ analys av den erhållna sociologiska informationen som finns i protokoll, rapporter, brev och andra dokument, vars tillförlitlighet är utan tvekan. Kärnan i innehållsanalysen är att hitta och använda sådana funktioner i ett dokument som skulle återspegla de väsentliga aspekterna av dess innehåll. Exempelvis undersöks frekvensen för att använda vissa ord eller fraser. Med denna metod reduceras subjektiviteten för kvalitativ analys och en mer realistisk bild erhålls.
